Rwanda

Igår kväll tänkte jag blogga när jag kom hem från stallet med mamma. Men jag hamnade framför tv:n, och en dokumentär om folkmordet i Rwanda visades på kanal 8. Så jag tänkte, jag kan blogga efter den. Men det hemska är, det finns inget "efter" den hemska dokumentären. Hur ska man kunna blogga om något (jag minns inte ens vad det var jag skulle blogga om) när man har sett människor huggas ner med machetes och slås ihjäl med påkar?!?!?! För det vad jag såg. Inte nog med gripande intervjuer med offer och förövare, filmarna hade kommit över material som filmades när massakerna skedde, människor som attackerade andra människor.. De hade hittat material som filmats på plats minuter efter att massaker sketts och ett klipp visade en stor grupp människor som tagit skydd hos några belgiska FN-soldater och som trodde att de skulle få skydd. Någon timme senare filmades ett nytt klipp på samma plats, gruppen med människor hade slagits ihjäl på samma plats där hade filmats innan, enda skillnaden var att de belgiska soldaterna inte fanns kvar....

Jag grät. För det var hemska bilder och hemska berättelser och jag kunde omöjligt blogga efter det. Jag gick och la mig och drömnde mardrömmar istället.